Bernhardina

 

Jag tror inte på Gud. Jag tror inte att religion är roten till all ondska heller, men den är roten till väldigt mycket ondska. Tyvärr.

   Tron om att vår moral kommer från ovan och appliceras på oss genom tvång eller hot om att brinna i helvetet är att nedvärdera mänskligheten och livet självt. Jag är inte troende, men jag har en god moral. Den är inget som skickas ner till mig som genom en blixt från ovan, värderingarna jag har uppkommer ur min egen rationella tankeprocess, och naturligtvis från mina föräldrars uppfostran. Moral är något oundvikligt i en värld där liv och lidande existerar, vi är inte beroende av en övernaturlig gudomlighet för att uppleva den.

   Jag tror på livet. Jag tror inte att vi försvinner när vi dör. Det är kanske ett önsketänkande, men för mig är det självklart att vi föds på nytt, i en ny kropp med nya tankar, minnen och erfarenheter. Jag tror dock att vi människor är mindre individuella än vi intalar oss. De abrahamitiska religionerna talar om ett liv efter döden som de individer vi har varit i livet. Det är rent struntprat. Varför skulle vi förbli individer när allt som är individuellt med oss dör (vår kropp, vår hjärna, våra handlingar, tänkande osv.)? Det är fullkomligt ologiskt.

   Det är rimligare att vi alla är en del av ett undermedvetet universum som bygger på framsteg. Ett växande såväl som studerande universum, som består av oss alla för evigt. Jag skulle inte vilja kalla denna enhet för Gud, utan ser den som en mindre individuell, men stark, kärlek eller godhet.

   Vi är en del av den, men "inlåsta" i våra kroppar under livet. När vi dör blir vi återigen en del av helheten tills vi tar en kropp i besittning under ännu ett liv. Det är en intelligent process, men vi är intelligenta varelser eftersom vi är universum. Vi har skapat framsteg och evolution sedan begynnelsen.

   Jag skulle kunna skriva flera sidor om det här, men detta får fungera som en introduktion till hur jag ser på döden och på de religioner som försöker göra anspråk på moralen. De förolämpar vår egen duglighet genom att påstå att moral är något "övernaturligt".