Bernhardina

Debatten om ansvar

Aktuellt, Min.. Politik

Maria Ferm (MP) i debatt mot Julia Kronlid (SD) om flyktingfrågan
 
Jag ska inte skriva ett långt inlägg om Sverigedemokraterna, men när jag såg den här videon slog det mig inte bara vilken kvalitetsskillnad det är mellan talarna, men också vilket ohållbart resonemang SD för i sin flyktingspolitik.
 
Det här med att vi ska förbättra våra insatser i närområdet där folk behöver hjälp (som SD vill satsa på) är jättebra, men som Maria Ferm säger: Befinner sig människor i ett brinnande hus stänger man inte dörren och försöker släcka elden - man ser till att föra människorna i säkerhet först.
 
Invandrarfrågan verkar vara en stor fråga för svenskarna, personligen är det ingen stor fråga för mig - inte heller en svår fråga - och jag tvivlar på att den är det för majoriteten av den välutbildade befolkningen. Vi vet nämligen att problemen i samhället inte uppstår på grund av invandrare. Vi förstår att om man känner sig missanpassad handlar det mer om vilka val man gjort i livet än att en kvinna från mellanöstern fått ett städjobb på Konsum. Sverigedemokraterna är mer än bara flyktingpolitik, det kan jag medge, men det sätt de talar för den inskränkta delen av befolkningen är enformigt och förvånadsvärt framgångsrik.
 
Att arbetslösheten är hög har att göra med att det inte skapas tillräckligt många nya jobb och att arbetstiden behöver sänkas, och har väldigt lite att göra med invandrare generellt. Att brott i Sverige kan begås av invandrade är det ingen tvekan om, men denna lilla del av brottsligheten blåses upp i media så att folk börjar tro att svenskar är hederliga arier som aldrig gör illdåd - vilket naturligtvis inte är fallet. 90% av alla brott som begås i Sverige är utförda av "vanliga" svenskar.
 
Hur många flyktingar tar vi emot egentligen? Inte fler än t.ex. Tyskland, men relativt många i jämförelse med andra europeiska länder. Några tusen på sin höjd. Det låter mycket, men inte i jämförelse med antalet flyktingar som befinner sig på flykt just nu; vilket är flera miljoner. Några tusen på flera miljoner. Detta tycker SD är "för mycket".
 
Är det rimligt att Sverige ska ta emot fler flyktingar? Det är svårt att svara på och beror förstås på de resurser vi har. Som det ser ut idag har vi förmågan att ta emot en hel del och minskar vi på detta gör vi något som inte bara är inhumant, men också sänder en signal till andra länder i EU. Sverige förlorar sin kvalitet som förebild i debatten om ansvar.
 
Sverigedemokraterna vill stänga dörren till det brinnande huset. Människor som röstar på detta parti är till stor del outbildade, missanpassade människor i samhället som tror att minskad välfärd beror på en "ansvarslös" flyktingpolitik och inte på ständiga skattesänkningar. Som student på historikerprogramet i Uppsala vet jag mycket väl vilken typ av politik ett "vi" och "dom"-tänkande kan skapa och jag är förvånad över hur detta utspelat sig i vår nutid. Sällan har detta tänk bidragit till något gott.
 
Varför denna ilska mot människor som är rädda och tvingas lämna sina hem? Varför riktas inte ilskan mot det som faktiskt jagar dem därifrån? Vilket skräckscenario, att veta att folk i de svenska stugorna sitter och avskyr utsatta människor och vill kasta ut dem. Det är inte rasism, det är ett förtryck. En ilska mot de som fått hjälp - för att man själv inte fått någon.
 
Och det, mina vänner, är vad man bruka kalla för konservativ politik.
 

Kvällens partiledardebatt

Min.. Politik

Tänkte bara ge en kommentar om kvällens partiledardebatt som avslutades för en stund sen. Såg på eftersnacket att Löfven verkade få relativt bra kritik, tyvärr kan jag inte instämma i den. Tyckte inte han gjorde Socialdemokraternas politik rättvisa utan förstärkte bara den bild av trista gamla sossar som även börjat nagla sig fast i mitt huvud - det får dock Vänsterpartiet att verka mer lockande om man tänker satsa på röd politik 2014. Löfven behöver ta för sig mer, och här håller jag med Fredrik Reinfeldt; han behöver vara tydligare med vad Socialdemokraterna egentligen vill. Det sista som behövs är att de potentiella väljarna fortsätter att se dem som ett splittrat och osäkert alternativ. Nu har jag ju ingen aning om vad som försigår inom partiet, kanske är de mer enade under Löfvens ansikte än under Juholts, men debatten fick mig nästan att sakna den överväldigande mustachen under ett par glimtande ögon. Med det sagt, Juholt var inte direkt någon drömdebattör han heller. 
 
Det fanns några andra som jag såg debattera för första gången. Annie Lööf för centern t.ex. Hur svårt det än är att sakna Maud Olofsson kan jag inte se någon blivande stadsminister i Lööf. Hon kan visserligen hjälpa Centerpartiet uppåt, men hur mycket vet jag inte. Trots att det är det alliansparti jag föredrar kunde jag inte hålla med om mycket som Lööf slapp ur sig, och jag tror inte att hon kommer att övertyga några nya väljare - om inte möjligtvis ungdomar. På flera sätt valde Centerpartiet med hjärnan när Olofssons dagar var till ändå. De som kallar sig "alliansens gröna röst" kan säkert få högerlutande Miljöpartister att invandra till centern.

Jonas Sjöstedt var ännu en partiledare jag inte sett debattera förut. Jag kan inte säga att jag inte tyckte att han gjorde det bra. Förmågan att trycka direkt på de ömtåligaste punkterna i regeringens politik var något jag nästan beundrade honom för under debatten. Självklart hjälper partiets politik också. Vänsterpartiet har en tydlig ideologi och inte samma velanden och splittring som Socialdemokraterna, fast även de har haft kriser. Hans företrädare Lars Ohly brukade också vara tydlig med åsikter, om än lite mindre aggresiv. På något sätt kändes Sjöstedt mer trovärdig än Löfven - de behöver nog lite av varandras retorik.

Det var också första gången jag såg Gustav Fridolin i en partiledardebatt, men självklart har jag sett honom i många andra debatter. Han har förmågan att vara klok utan att bli överkomplicerad. Visst saknar jag Maria Wetterstrands skarpa tunga, men Fridolin representerar på något sätt det moraliska i politiken, det som Miljöpartiet står för; en hållbar utveckling, ett sätt för människor, djur, natur och kommande generationer att leva i symbios. Jag har ännu inte dragits mot något annat håll än det gröna.

Om Jimmy Åkesson har jag få kommentarer. Men det är klart att någon bör representera den korkade delen av befolkningen. Alla ska få höras.

Helgen, den... försvann?

Min.. Politik


Gammal bild på Isabella och mig, fotat av Maja Öberg.

Jag har i princip missat helgen! Eller... jag har spenderat den fastklistrad vid TVn med rödgråtna ögon som de flesta andra. Blev så otroligt chockad av vad som hände i Norge, har inte kunnat tänka på annat! 
   Fruktansvärt!!
   Jag känner mig så himla o-unik som bloggar om detta
, men det är faktiskt det som jag har i huvudet just nu! Speciellt vad som skedde på Utöja... Så himla fegt att ge sig på politiskt intresserade ungdomar! Jag är själv en sådan (medlem i annat parti, dock). Känner mig så otroligt förbannad!